I mars förra året hittades en 30-årig man död i Gullspång.
Polisen misstänkte att mannen hade mördats och fyra män greps och häktades.
Polisutredningen har nu lagts ner eftersom teorin är att det rör sig om ett självmord.

Två av männen misstänktes för mord och två misstänktes för medhjälp till mord.

Nu har polis och åklagare lagt ner utredningen och ingen kommer att åtalas för mord, skriver Skövde Nyheter.

Den utredning som gjorts har inte kunnat styrka att det rör sig om ett mord. I stället är teorin att det handlar om ett självmord.

Sannolikt har mannan som hittades död själv tillfogat sig skadorna, säger en av polisens utredare.

För varför skulle "någon" släpat ut honom och blodat ner i trappuppgången. Lagt honom utanför huset (för att sen förmodligen förflytta honom någon annanstans senare, är vad jag tror.) om han tog livet av sig?

Eller han kanske stack en kniv i bröstet och sprang ut på gräsmattan o stupade där? Ja vem, vet. Jag har ju hört att det va så det var.. Hur vanligt är det att man tar livet av sig med en kökskniv på en fest?

Äh jag vet inte så mkt egentligen men det är så jag tror att det va och jag blev bara väldigt irriterad, nästan lite skrattretande att läsa den där artikeln faktiskt..

Den där kvällen började med att vi skulle sova över hos A, men eftersom vi va 13 och lite busiga så bestämde vi oss för att smita ut på kvällen, vet inte riktigt vad vi skulle göra men det kändes skoj.

Dom andra ville gå till Göta Holme men jag envisades med att jag ville gå till Skärven, även om vi bara gick dit en liiten sväng så skulle jag bli nöjd.. Har ingen aning om varför men jag ville helt enkelt dit.. Jag brukar inte va den som envisas om sånt utan följer med dit dom andra vill..

Men när vi satt där i gungställningen så fick jag syn på någon som låg en bit bort, jag sa det till dom men bara M som hörde, vi fick lite panik o sprang en liten bit där ifrån, då fattade A vad det va vi hade sett.. så vi gick fram, men ingen av oss vågade röra vid personen som låg där.. A petade lite med en pinne och ingen reaktion..

Vi blev ju självklart rädda och ringde 112, men dom kunde inte skicka någon ambulans för det fanns ingen i närheten och bla bla bla.. vi va ju skräckslagna, ingen ambulans, en dryg tant i telefon och så börja A & M bråka, fick lugna ner dom och så helt plötsligt när vi va på väg hem till A för att få hjälp av hennes föräldrar mötte vi ambulansen. Vi visade personen på marken..gick iväg en bit o satte oss för att vänta på att få veta nåt..

"Vi kan inte säga att han är död men han lever i alla fall inte" - tror det va dom orden vi fick höra. Dom kunde inte dödsförklara honom utan va tvungna att vänta på nån annan läkare om jag fatta rätt.. men va fan det låter ju som att det är taget ur en jäkla komedi.."Vi kan inte säga att han är död men han lever i alla fall inte".

Vi satte oss i en bil, minns inte om det var ambulansen, för att prata med en polis.

Det blixtrade och togs bilder utanför och självklart vände jag blicken dit och fick syn på mannens ansiktsuttryck (hade bara sett honom bakifrån innan eftersom han låg på mage)...

Ja men nog om det...Va inte ens meningen att jag skulle skriva om detta men nu blev det så och jag kan väl bjuda lite på en del ur mitt liv..
Tänker ganska ofta på den kvällen, men väldigt sällan jag pratar om det. Så ganska skönt att skriva det faktiskt.

Nu ska jag lyssna på lite glad musik så jag får upp humöret igen :P
Hoppas ingen som läst det är blev nere nu..

Hejs!