Sista tiden, eller då och då, har jag tänkt mycket på hur skört livet är.
Detta blir man tyvärr påmind om ibland, vissa mer än andra.
Att livet ska vara så orättvist.
Nu sist var det en arbetskamrat och hennes familj som blev drabbade.
Tänker på dom oerhört mycket, hur ska något så tragiskt få hända.

Jag vill visa att jag bryr mig och finns till men vad kan egentligen jag
göra för att få det att bli bättre? Ingen kan spola tillbaka tiden
och få saker ogjort. Nog om detta just nu.

Hejs